Till att börja med kan jag passa på att säga, att idag är det den 13e december, vilket innebär alltså att det är exakt 3 månader kvar tills min 18 års dag!


väldigt stora delar av mitt liv har förndrats på bara tre månader och de är bra förändringar.. bland annat har jag blivit mera självständig och slutat bry mig om saker som egentligen är meningslösa, plus massa annat som jag har gjort som fått mig fri på ett sätt, fri från mig själv, någon jag brukade vara.

de finns dock saker som gör mig ledsen, arg eller bara får mig att må dåligt, och det är som sakerna/personerna jag försöker lämna bakom mig, för jag klarar inte av att ha människor i mitt liv som kallar sig vänner sen inte vet vad de innebär. folk som sårar, snackar skit, inte ställer upp och inte bryr sig och dom som bara tar massa energi och inte ger något tillbaka, är inte värda mig längre, ni är inte ens värda en sekund av mitt liv..


det jag verkligen hatar mest är folk som säger, "jag finns här om du vill prata / du betyder så mycket för mig / ställer alltid upp till 100% / eller det värsta, jag älskar dig. Folk som säger så och inte menar det, folk som snackar så jävla mycket bullshit, så det är fan inte sant.. Att slita ut de tre fina orden "jag älskar dig" är något väldigt dumt också, för till slut betyder det inte lika mycket längre, man säger det bara. Jag har nästan helt och hållet sluta skrivit "puss och kram" på sms, bara för att liksom.. Jag har inte behov av att skriva det, absolut inte, utan de finner sig inte att jag ska skriva det liksom..


aja, blev ett långt inlägg kanske för att jag är övertrött, kanske för att jag är väldigt irriterad och besviken, eller kanske för att jag saknar riktig jävla kärlek och närhet.