Åk aldrig till Bålsta.

skulle hämta upp saara, niklas och simon ifrån pendeln i bålsta,
vilken herrejösses resa det blev, vi tog en krock också, varför inte?
med några bra bulor & repor på bilen , tjejskrik ifrån alla och fäljen
bortsliten och pulsen högre än någonsin var vi på väg hem.
De ska kännas att man lever.


När man hör denna gamla goding, kan man nästan skratta.
Trotts att jag aldrig varit så rädd i hela mitt liv som jag blev igår.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0