igår efter att vi varit ut, gick jag och mötte upp x, som var ledsen över saker och ting, livets gång. Och man blir hela tiden påmind om att livet är alldeles för kort, att man lägger ner alldeles för mycket energi på det dåliga som man en dag kommer ångra. Och att man inte alls berättar för dom man älskar att man gör det. När vi satt och pratade om det här, var Jonny den enda jag tänkte på och att det idag är sex månader sen han lämnade oss, vilket är helt sinnessjukt och jag får en klump i magen bara jag tänker på det. Imorgon (idag) ska jag, linn och lina gå upp till graven och hälsa på dig! ♥


Livet är på tok för kort att älta gamla saker, att bli osams över små saker och att man prioriterar helt fel saker. Det är inte värt att gå och må dåligt över saker (som man kan ändra på.) Man måste vara lite egoistisk ibland för att man själv ska bli glad och lycklig och det är viktigt att ha människor omkring sig som man bryr sig och tycker om. Att man lyfter varandra och inte drar ner varandra. Och jag tycker absolut inte att någon människa ska behöva försvinna för att man ska komma på det här, tyvärr är det så att man glömmer bort hur värdefullt livet är, allt för ofta.



I swear I'm trying, baby please, baby don't leave.
God Damn I'm a fuck up, but I guess that's just me.